First name
Last name
Titel
Text
Tags


Fredrik Karlsson
Last edited: 4 June 2026

Titel
Fristående kurser: Religionsvetenskap
Text

Gymnasiet: Religionskunskap A (50 p) och Religionskunskap B (50 p).

Livsåskådningar, människosyn och världsbilder (7.5 hp): Begrepp, teorier och principer rörande livsåskådningar och moral utifrån ett filosofiskt och vetenskapligt perspektiv. Frågor relaterade till miljöetik och människosyn.

Film, våld och världsbilder (7.5 hp): Kursen tog bland annat upp stereotypa bilder av minoriteter på vita duken efter 11 september attentaten. Kursen ingår i ämnet Religionsvetenskap.

Nyreligiositet i religionshistorisk belysning (7.5 hp): Kursen gav mig kunskap om skillnaden mellan begreppen New Age, nyreligiositet och nya religiösa rörelser samt om olika nya religiösa rörelser.

Indiska religioner: grundkurs (15 hp): Centrala begrepp, historia, texter och ritualer inom Hinduismen, Buddhismen, Jainismen och Sikhismen.

Fredrik Karlsson
Last edited: 4 June 2026

Titel
Buddhism och historia
Text



Kursen Västerländsk Buddhism och nya japanska religioner i väst (7.5 hp) gav mig kunskap om grundläggande begrepp, traditioner och tro inom Buddhismen och nya japanska religioner.

Kursen lade fokus på vad som hänt när inriktningar och traditioner via migration har kommit till olika kulturer. Kursen gav kunskap om hur olika grupper inom Buddhismen uttrycker sin tro i västvärlden.

Kursen utvecklade min förståelse för de kulturmöten som vi ser idag, exempelvis via sociala medier, mellan västvärlden och Asien.

Att förstå de möjligheter och utmaningar som ligger i kulturmöten mellan olika kulturer tror jag kommer att ha en växande betydelse irl och online. Därför vill jag lyfta fram denna kurs som en viktig del av min profil inom de samhällsorienterade ämnena.


Historia: Historia A (100p), Historia B (100p), Kultur- och idéhistoria (100p), Historia AB (60 hp), Genusperspektiv på historien (7.5 hp), Medicin och makt ur ett historiskt perspektiv (7.5 hp) och Vetenskap och samhälle ur ett historiskt perspektiv (7.5 hp).

Fredrik Karlsson
Last edited: 6 Mar 2026

Titel
Geografi
Text

Geografi A (100p) och Naturgeografi (15 hp). Vid Skagens udde hittar vi "Grenen" där Skagerak och Kattegatt möts. Det är en välkänd geografisk plats. Jag besökte Skagen 2012. Nedan visas några bilder från Skagen som jag tog vid mitt besök. Under bilderna finns också lite fakta om Skagen.

Skagen är en stad i Danmark. Under åren 1930 - 1950 växte Skagen snabbt som stad. År 1930 hade man ca 4 000 invånare. År 1955 hade man ca 9 000 invånare.

År 1980 nådde Skagen sitt maximala antal invånare som då var ca 14 000. Därefter skedde en minskning i befolkningen i Skagen och i januari 2025 beräknades antalet invånare till 7394.

År 1841 byggdes Skagens kyrka. Den designades av Christian Frederik Hansen. Ulik Plesner var den som designade tågstationen i Skagen. Den första skolan i Skagen var "Latineskole". Den fanns mellan åren 1549 till 1739.

Skagen attraherar ca 2 miljoner turister årligen. Under åren 1930 till 1950 växte Skagen som stad snabbt. Ute på Skagens udde kan man bevittna hur Skagerak och Kattegatt möts. Strömmarna gör att det kan vara förenat med livsfara att bada där Skagerak och Kattegatt möts.

Fredrik Karlsson
Last edited: 4 June 2026

Titel
Stadsexkursion
Text



Christiania är den danska fristaden i Köpenhamn. Christiania grundades på 1970-talet. Christiania är idag den fjärde största turistattraktionen i Köpenhamn. Christiania har en flagga som är röd med gula cirklar.

Christiania är känt för sin annorlunda arkitektur och sina alternativa livsstilar. Vid juletid hålls här en julmarknad och under sommaren kan man gå guidade turer inne i Christiania.

Fram till 2024 förekom det öppen handel med droger på en gata som hette Pusher Street. Pusher Street stängdes år 2024 efter att invånarna fått nog av droghandeln.

I Kulturgeografi 1-30 hp ingick en kurs som handlade om urbangeografi. Under denna kurs genomförde jag en stadsexkursion i fristaden Christiania i Köpenhamn.

Fredrik Karlsson
Last edited: 1 July 2026

Titel
IT, lärande och media
Text

Framtagandet av digitalt utbildningsmaterial har främst skett i projektform. Av den anledningen har jag jobbat mest i projekt under mitt yrkesliv. Jag har med mig 15 hp inom projektledning. Utöver det har jag med mig en kurs som heter Video för sociala medier (7.5 hp) och en kurs som heter Podcast (7.5 hp). Nedan följer ytterligare några kurser som jag har läst inom IT, lärande och media i punktform.

  • Pedagogik 1-30 hp: Pedagogik som vetenskaplig disciplin. Pedagogiska verktyg för att ta fram digitala learning experiences.

  • Specialpedagogik 1-30 hp: Funktionsvariationer, inkluderande syn- och arbetssätt, vikten av åtgärdsprogram.

  • Distanspedagogik och lärande (15 hp): Olika pedagogiska perspektiv på planering, genomförande och utvärdering av distansundervisning.

  • Distansöverbryggande pedagogik (7.5 hp): Möjligheter och utmaningar med kommunikation i samband med distansundervisning. Praktiskt arbete med att ta fram planering, genomförande och utvärdering av utbildning online.

  • Lärande med webb 2.0 och nästa generations webb (7.5 hp): Sociala medier som verktyg för samarbete och kommunikation. Användning av digitala medier för att ta fram utbildningsmaterial.

  • Datorspel och lärande (7.5 hp): Datorspel i lärande och undervisning. Spelifiering av undervisningen (gamification). Genusperspektiv på datorspel.

  • Examensarbete i lärande och informationsteknologi (15 hp): Uppsats på avancerad nivå inom området IT och lärande. I uppsatsen undersökte jag hur användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i grundskolans senare del speglas i lärarstudenters examensarbeten.

Grundare av och administratör för Facebook gruppen IKT - Möjligheter och utmaningar om möjligheter och utmaningar med IT i samhället och i skolan. Gruppen hade ca 4 500 medlemmar när den stängdes pga mycket spam. Administratör för Facebook sidan Appar för skolan som hade 1 000 gillande när den var aktiv. 

Jag har drivit Omvärldsbevakaren som var en blogg där jag bevakade aktuella samhällsfrågor, däribland digitaliseringens påverkan på samhället. Utvecklat tre spel i en editor på konsol. 40 banor per spel. De 40 banorna har sedan placerats ut i 8 världar. Totalt över de tre spelen har jag utvecklat 120 banor och 24 världar.

Kortare onlinekurser: Open educational resources, Wordpress - Online courses och Google apps for education, Create a Wordpress website - The ultimate guide, Constructing a Website with Google Sites, How To Set Up a Wordpress Ecommerce website with Woocommerce, Online Teaching Course: Basics of Teaching Online, Unpacking the Internet of Things (IoT), Living with the Internet: Online shopping, Living with the Internet: Keep it safe och Am I ready to be a distance learner?.

Fredrik Karlsson
Last edited: 6 Mar 2026

Titel
Lärande organisation i molnet
Text

Introduktion
Peter Senge har lanserat en modell för hur man bygger upp en lärande organisation. På denna temasida kommer jag reflektera över hur man kan tillämpa hans modell i relation till användningen av molnet och artificiell intelligens i skolan. Peter Senge talar om personligt mästerskap. Peter Senge menar att personligt mästerskap handlar om att individen ska få växa, utvecklas och lära in ny information och kunskap. 

Utifrån de nationella styrdokumenten för skolan kan eleven sätta mål för sitt egna lärande. Att sätta mål för sitt egna lärande kan vara ett bra sätt att visualisera och konkretisera resultatet av den egna lärandeprocessen. Det är viktigt att eleven inte lämnas ensam i en sådan process. Den är svår och komplex. Läraren behöver ta en central roll i denna process och här kan artificiell intelligens fungera som en kompletterande coach för eleverna under processen att forma målen. 

I den reflektion som följer kommer jag att utgå från molntjänster som har funktionen med kollaborativa dokument där elever och lärare kan arbeta i samma dokument i realtid. Genom att använda det flippade klassrummet kan tid frigöras för att handleda den enskilda individen på individnivå och för att tillämpa det innehåll som eleven har tagit del av innan skolan. Genom molntjänster kan material distribueras till eleverna för att de ska kunna ta del av det innan skolan. Här är det viktigt att tänka på att man inte får ladda upp material som man inte själv har upphovsrätten till. 

Tillämpning av innehåll
Innehållet kommer tillämpas i projektform under handledning av läraren i nedanstående steg.

Ämnes- och gruppval: Eleverna väljer vilken grupp som de vill arbeta i. Därefter väljer de ett ämne inom gruppen från en lista som läraren förberett i förväg. Ämnen som är i linje med de nationella styrdokumenten.

Research: Eleverna ska inom gruppen researcha det valda ämnet. Här kan en bra övning vara att jämföra vad AI genererar inom ämnet med andra källor. Detta kan vara en bra övning i källkritik i relation till AI.

Resultat, dagbok och reflektion: Eleverna ska nu tillämpa innehållet i praktiken och få fram sitt resultat. Under processen ska eleverna dokumentera processen och inom gruppen reflektera över sitt egna lärande.

Första lektionen
Under den första lektionen kommer läraren instruera eleverna att dela in sig i grupper. Grupperna bör vara mellan 2-4 elever stora, men detta kan variera beroende på klasstorlek. Dessa grupper kommer vara de grupper som eleverna arbetar i under projektet. När eleverna är indelade i grupper kommer läraren att skapa mappar för respektive grupp i molntjänsten som används. Varje grupp har sin egen mapp. Varje grupp sätter upp ett dokument i sina respektive mappar för att kunna brainstorma och diskutera sig fram till vilket ämne som gruppen vill arbeta med. En process som ska dokumenteras för att eleverna ska ges möjlighet att träna samarbete och reflektera över sin egen process. Här utgår eleverna från en av läraren förutbestämd lista med ämnen som är i linje med de nationella styrdokumenten.

Att söka information
Eleverna kommer nu in i en fas där de ska söka information och kunskap om det område som de har valt att arbeta med i sina respektive grupper. Via ett kollaborativt dokument som läraren skapar i molntjänsten som alla elever kan se ska eleverna kunna dela med sig av länkar som är av intresse för arbetsområdet till varandra. Delandekulturen är viktig för det gemensamma lärandet och det är en central del av den kultur online som barn och unga växer upp med idag. Under denna fasen av arbetet ska eleverna genomföra en övning som berör artificiell intelligens (AI) och källkritik.

Övning: Eleverna ska identifiera en fråga inom sitt valda ämne inom gruppen. Läraren ska godkänna frågan innan eleverna går vidare till nästa steg. Eleverna ska som en del av sin research ta fram fakta från olika källor för att besvara frågan som formulerats inom respektive grupp. Eleverna ska därefter sammanställa den fakta som de hittat och därefter be en AI-tjänst att svara på samma fråga som de gjort research kring. Eleverna ska skriva ett paper där de redogör för den fakta som de hittat och den fakta som AI genererat. Eleverna ska därefter jämföra de fakta de själva hittat med det svar som AI genererat. Eleverna ska i sitt paper redogöra för likheter och skillnader mellan den fakta de själva samlat in och den fakta AI genererat. 

Dokumentation och reflektion
Eleverna ska när de inleder denna fas skapa två nya dokument i sina respektive gruppmappar. Det ena dokumentet ska dokumentera processen för att ta fram resultatet. Det andra är ett dokument som ska utgöra resultatet av projektet. Detta dokument ska heter “Resultat av projektarbete”. Eleverna ska skriva en enskild reflektion över sitt egna lärande utifrån frågorna: Hur har du utvecklats under arbetet med projektet? Vad har fungerat bra respektive mindre bra under projektet? Vad kan du göra för att det som funkade mindre bra under detta projekt kan fungera bättre i nästa projekt? Reflektionen lämnas in till läraren. 

Tankemodeller
Tankemodeller är den andra disciplinen som Peter Senge talar om för att skapa en lärande organisation. Peter Senge menar att alla har föreställningar kring hur vår värld ser ut och om hur den fungerar. Detta berör även situationer där lärande sker. Hur vi ser på lärande får konsekvenser för hur vi handlar i olika lärandesituationer. Genom att våga utmana våra egna tankemodeller kan vi inte bara se vårt egna sätt att handla och tänka. Vi kan förändra vårt sätt att tänka och handla också. Om vi ska översätta detta till lärandesituationer så innebär det att vi kan förbättra vårt egna agerande i situationer där lärande sker genom att få syn på vårt egna sätt att tänka kring lärande.

Genom att ta de sista fem till tio minuterna av lektionen till att reflektera över vad som funkat och vad som inte funkat i relation till det egna lärandet kan eleverna bli medvetna om sitt sätt att tänka kring lärande och vad som kan bli bättre i situationer där lärande sker. Den enskilde elevens utveckling kan uppmärksammas genom reflektionssamtal mellan elever och lärare. Att dessa samtal har en strukturerad dagordning som avhandlas och dokumenteras är viktigt. Dagordningen för dessa samtal följer nedan.

1. Vad har varit bra under veckan och vad kan bli bättre till nästa vecka?

2. Hur vill du att vi arbetar för att bevara det som fungerat bra och förbättra det som inte fungerat till nästa vecka?

3. Feedback från läraren och eventuella övriga frågor från eleven.

Vision
Peter Senge talar om vikten av att ha en gemensam vision som alla arbetar mot för att uppnå en lärande organisation. En sådan vision ger mål för utvecklingen. För att en gemensam vision ska fungera väl menar Senge att den måste vara väl förankrad. Alla behöver känna att de är delaktiga i processen att nå målet om att uppfylla visionen. Var och en behöver enligt Senge vara medveten om att man måste arbeta tillsammans för att nå målet om att uppfylla visionen. 

I skolans fall kan den gemensamma vision som Senge talar om vara att förbättra arbetet med den demokratiska värdegrunden. Den demokratiska värdegrunden kommer att förankras i mindre grupper där eleverna får diskutera en av läraren formulerad fråga som berör den demokratiska värdegrunden och de mänskliga rättigheterna. Diskussionen ska pågå under minst 15-20 minuter. Läraren ska gå runt i grupperna och lyssna in eleverna under tiden som diskussionen pågår samt följa upp om det finns några frågor, tankar och reflektioner från eleverna. 

Teamet och helheten
Att arbeta i team är den fjärde disciplinen enligt Senge. Lärandet inom teamet är en process. Processen utvecklar förmågan inom gruppen att få fram det resultat som gruppen gemensamt vill få fram. Det är genom dialogen inom gruppen som alla kan nå längre än vad de kan individuellt. Inom gruppen måste det få finnas olika tankar och idéer om hur man når målet. Att arbeta med andra kräver mycket övning och man måste lära sig att lära både av och med varandra. Att ta in tekniska lösningar i form av molntjänster där man kan samarbeta i realtid kan vara ett sätt att underlätta processen att lära av och med varandra. 

Den femte disciplinen som Senge talar om är systemtänkande. Att se helheten och hitta olika lösningar som är hållbara på längre sikt är viktigt. Att hitta en balans i den feedback som ges är enligt Senge viktigt för att man ska kunna nå de mål man satt upp. Denna balans är inte lätt att hitta och det är viktigt att vara medveten som lärare om komplexiteten i att ge och ta feedback. Genom att eleverna får opponera på andra elevers arbete kan eleverna träna på att ge varandra feedback och hitta den viktiga balans som Senge talar om. Här skulle man till exempel kunna låta eleverna kommentera andra elevers arbete. Detta kan ske i de kollaborativa dokument som skapas i molntjänsten man använder. Här är det viktigt att läraren har uppsikt så att det inte förekommer kränkande kommentarer.
Fredrik Karlsson
Last edited: 6 Mar 2026

Titel
Personligt varumärke - en introduktion
Text

På min fritid ägnar jag mig åt att konsumera innehåll och producera innehåll. Detta är den faktor som styr mina investeringar. Bilderna är exempel på innehåll som jag har skapat. 

I min samling finns inte bara ny teknik utan också äldre teknik. VHS, Betamax, Super-8 kamera, Super-8 projektor och rullbandsspelare är exempel på äldre teknik som finns i min samling.

Min vision är att lära mig mer om äldre teknik men också ny teknik. Framtidens värde inom media och e-learning tror jag ligger i förståelsen för kombinationen av retrotech och modern tech. Under 2025 lämnade jag sociala medier.

Min strategi för att ersätta sociala medier har varit att titta på vilka varumärken som är starka inom nyheter, sport och inom underhållning och sedan implementera dessa varumärkens appar i min telefon.

Man brukar ibland säga att vi är vad vi äter. Mitt synsätt är att vi också är den information vi konsumerar. Den information vi konsumerar påverkar oss, vår identitet och vår bild av samhället och omvärlden. Det är mot den bakgrunden viktigt för mig att öka kvaliteten på det innehåll som jag konsumerar. Genom att förbättra min mediekonsumtion har jag också förbättrat min hälsa över tid.

Fredrik Karlsson
Last edited: 6 Mar 2026

Titel
Personligt varumärke: Tech och underhållning
Text

Vision: Min vision är att skapa ett arkiv hemma i min lägenhet som består av äldre och nyare teknik, olika medieformer och merchandise med kända figurer från tv-serier, film och spel. Under denna text finns några bilder från min semesterresa till Skagen 2012. Dessa illustrerar vad som finns i mitt arkiv.

Mål: Att genom praktisk användning och insamling av äldre och nyare teknik, medieformat och merchandise lära mig mer om teknikens, mediernas och merchandise historia.

Ljud: Att kombinera äldre analoga format med digitala medier tror jag är framtiden inom ljud. I min samling finns bland annat rullbandspelare, vinyl, kassettband, minidisc och cd-skivor.

Video: Genom historien har vi haft flera konkurrerande format. Jag har velat få med alla dessa format. I min samling finns därför exempelvis VHS, Betamax, Bluray och HD-DVD.

Super-8: Jag har projektorn för att visa det äldre formatet Super-8 film och en videokamera för att kunna spela in film i Super-8 format. Detta är ett exempel på hur jag värnar äldre format lika mycket som jag värnar om nyare format.

Spel: Jag har de flesta konsoler från de stora varumärkena inom tv-spel marknaden. Utöver detta har jag också ett par retrodatorer som jag använder för att köra äldre PC-spel.

Merchandise: Jag har samlat på mig en relativt ansenlig samling med merchandise från exempelvis hamburgerkedjor. 

Fredrik Karlsson
Last edited: 6 Mar 2026

Titel
Personligt varumärke: Fotografi
Text

Genom smartphones har vi fått möjligheten att bära med oss en kamera hela tiden. En kamera som kan ta både foto och video. Ett av mina stora intresse är att ta bilder med min smartphone. Bilden här bredvid är ett exempel på ett foto som jag har tagit.

Artificiell intelligens påverkar hur vi skapar bilder. Min uppfattning är att fotografering trots detta är en viktig kompetens för framtidens arbetsmarknad. Bilder är en central del när man bygger webbsidor och skapar innehåll till sociala medier.

Det är därför viktigt för mig att lyfta fram mitt intresse för att ta foto och visa på några foto som jag har tagit. Att utvecklas inom foto är ett prioriterat område för mig. Bilder är och förblir en viktig del av mitt liv och min identitet.

Möjligheterna att när som helst ta bilder med min smartphone är idag en integrerad och naturlig del av min vardag. Bilden är tagen av mig nere vid Öresund i Helsingborg. En mås vandrar längs med kustlinjen. Detta är ett exempel på ett foto som inte hade varit möjligt utan tillgången till kameran i smartphones som vi bär med oss hela tiden. Det är en bild tagen i rätt ögonblick när måsen vandrade vid kustlinjen i Helsingborg.